onsdag 8 december 2010

You gonna be the one that saves me.

Jahopp idag är det skola. Det känns skönt att vara tillbaka men jag känner ändå att något är fel.
Men men, ett halvår kvar. Sen är det studenten och jag slipper allt som har med skolor att göra.

Jag saknar min fina Emma. Funderar på att se med henne om jag kan tillbringa nästan hela lovet där nere. Med andra ord att jag åker ner på söndagen/måndagen och kommer hem efter nyår.

Åh nyår, det verkar som det kommer bli bra nu. Sanne och ev. Emma i Jönköping och centrum, girls night out... behövligt.

Jag har kommit på att jag saknar Jönköping... (TRO DET ELLER EJ!), lr jag saknar nog småland i ren allmänhet. Stockholm är inte så roligt som jag trodde. Delvis är det nog för att jag har ändrat mig och anpassat mig hit och inte har samma intressen längre.
Ska nog fan gå till hornstull och se om jag kan joina i Straight edge sthlm och börja arrangera spelningar. Det saknar jag nog mest.
Och sen försöker jag få upp Sanne hit när hon har gått ut och jag kan försöka få upp Emma hit i sommar. skulle vara jätte fint, bli som förut (vad säger du Emms?!). Bo i en egen lägenhet, kan leta efter en 3-4:a utanför stan så blir det inte så dyrt heller och vi kan ha någon inneboende tills ex. Sanne kommer upp.

Ne men just nu känner jag jävligt mycket för att flytta hemifrån.
Jobba på salongen och sen ett jobb till. Då går det fortare. Börja jobba så fort studenten tagit slut (skita i "sabbatmånaderna" som jag hade tänkt mig och ist jobba dygnet runt så jag är klar med de där satans lärlingstimmarna.

Fan jag saknar mitt gamla liv. Jag har sagt det många gånger.. Men jag var så mycket gladare förut och mer förstående. Nu orkar jag inte bry mig längre, jag låter dagarna flyta och jag vill inte att någon ska förstå mig eller prata med mig.
Dock gör det att jag känner mig ensam, som att jag behöver någon att prata med. Men de enda som jag verkligen KAN prata med finns ju omkring 40 mil härifrån. De enda som känner mig och vet vem som finns där bakom allt.

Jag ska försöka bilda ett liv häruppe. Mitt gamla liv fast i en större stad med nya möjligheter.
Jag vet att jag kan göra det bara jag försöker.

2 kommentarer:

  1. Du är stark, jag vet att du kommer klara det! <3

    SvaraRadera
  2. Du klarar allt anna, det vet jag !
    Och det hade varit super fint att ha det som förr igen, du och jag <3
    Men jag har ju TB här, och jobb.
    Men man kan alltid drömma <3

    SvaraRadera