alltså jag måste ändå säga att det är en viss humori i allt detta som sker i mitt liv.
i alla grejer, bra eller dåliga så finns det vissa personer som man räknar med som man inte tror kommer ändra sig. men sen så andra dagen inser man att man har så sjukt fel att de knappt är kul med att låtsas längre.
jag har slutat låtsas med en del, delen då jag låtsas som om allt är bra, som om jag fortfarande har dig.
men jag orkar inte låtsas som den delen längre utan jag ångrar nästan att jag fortsatte att spela den för mig så jag hann blev sårad.
åter igen så har jag insett att jag inte ska släppa in någon som jag inte känner så pass mkt att jag kan förstå den utan att säga något. återigen så har jag låtsas som om jag känner personen men den bevisar att det hela är en total motsats.
men men, jag orkar inte lägga ner energi eller tårar på något mera, om du vill fortsätta ha mig som vän får du faktiskt visa det, inte jag tjata på dig om det.
jag har många fler bättre vänner som jag vet jag skrattar med. som jag förtjänar.
detta ska jag visa för dig och resten av omvärlden, att jag inte ska skjuta bort mina känslor på annat utan ha dem för mig själv. inte visa något utåt på något sätt utan bara köra mitt race och om folk inte gillar de so to bad.
nu ska jag ringa min älskade anna stenberg och pussa henne genom telefonen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar