11 jan 2012.

de är fan inte mänskligt.
hur mkt skit kan hända en människa på en och samma gång..
man låtsas att man mår bra att allt är bra osv,
men sen så viker sig dörrarna och man kan inte ens skratta bort de.
all smärta utlöser sig för en händelse.
kan detta ske?
kan 2 dödsfall och en dumpning vara så dramatiskt?
om det går ihop och börjar låta som det förflutna och man inte kan göra något åt det?
jag vill bara få bort smärtan, om så bara för en minut.
bara för att få slippa tankarna och känslorna.
bara få brista ut i någons famn som man vet aldrig kommer lämna en.
för vem vet man kommer lämna och vem som kommer stanna?
jag har många som jag tror skulle stanna...
 men som gick...
allt från bästa vänner, till pojkvänner till husdjur.
hur kan de ske att ens bästa vän som man kan berätta allt för dör.
sedan dör 2 av dina barndomsvänner.
och sen händer det en massa skit.
sen på allt försvinner en av dina bästa vänner genom bara ett ord.

denna gången kan inte ens musiken hjälpa mig igenom allt.
som den gjort så många gånger.
för den man skapat musiken med, lagt ner sin själ i finns inte kvar.
inte ens instrumentet..
finns kvar.
personer som flyttat. personer som slutat höra av sig...
hur dåligt kan ett år egentligen vara?

folk säger glöm dina bekymmer, imorgon kommer nya.
om detta är sant, vad är de då som sker att man bara vill försvinna?


ja ursäkta för mitt emoinlägg, men min riktiga, personliga dagbok har försvunnit.. och som de ser ut nu så är jag inte någon som någon hårdföljer så ja, hej bloggen/dagboken.