söndag 18 december 2011

18 dec 2011 part 2.

It's like we just can't help ourselves
'Cause we don't know how to back down
We were called out to the streets
We were called in to the towns

And how the heavens, they opened up
Like arms of dazzling gold
With our rain washed histories
Well they do not need to be told

Show me now, show me the arms aloft
Every eye trained on a different star
This magic
This drunken semaphore
And I

We are listening
And we're not blind
This is your life
This is your time

We are listening
And we're not blind
This is your life
This is your time

I was called out in the dark
By a choir of beautiful cheats
And as the kids took back the parks
You and I were left with the streets

Show me now, show me the arms aloft
Every eye trained on a different star
This magic
This drunken semaphore
And I

We are listening
And we're not blind
This is your life
This is your time

18 dec 2011.

nu sitter jag själv i min lägenhet.
njuter av ensamheten..
tro det eller ej.

jag behöver det nu känns det som.
eller så är det för att jag kände för att städa min lägenhet och fixa den och jag bara kan göra det när jag är själv.
eller så är det för att jag inte vill att historian ska upprepa sig.
även om jag älskar att vara med personer så vill jag inte träffas för mkt.
för när det helt plöstligt ändrar sig så blir det bara fel.
jag måste vänja mig vid att vara själv igen.

nu har jag även köpt de sista julklapparna.
till mina två systrar, emma och emma.
båda saknar jag.
dock ska jag träffa den ena i helgen och fira jul och den andra så fort hon hinner.

nu känner jag hur mkt jag uppskattar min emma i norge faktist.
jag har ju alltid älskat dig som min syster emma och jag har kunnat berätta allt för dig.
men de är inte förens på sistonde.. säg de senaste 3 månaderna som jag verkligen insett hur mkt jag uppskattar att ha dig i mitt liv.
att jag tänker på dig varje dag och önskar att du var här vid mig och kunde hålla om mig när jag är ledsen och hålla i en chokladkaka och skratta åt hur roliga stunder vi har haft.

jag insåg även nyligen att vi har känt varandra i 4 år snart och varit bästa vänner enda sedan dess.
och ingen kommer kunna ta din plats.

jag har även insett hur kär jag är i min pojkvän, efter alla gånger som jag har varit irriterad på honom och varje gång han är en idiot för tro det eller ej men det förstärker mina känslor för honom.
de kanske är för att han vågar visa sina brister och svagheter och alltid står där även att han ser mina nackdelar.

jag vill även ha jul.
för jag har saknat min moster och min släkt.
som jag inte träffat på ca 6 månader. känns stört eftersom jag träffade dem iaf 1 gång i veckan när jag bodde i vetlanda.

ne fan va långt inlägg detta blir.
jag ska fortsätta att städa min lägenhet!

over and out.

måndag 12 december 2011

12 dec 2011.

jag känner mig trött,
trött på att vara sjuk,
trött på att bara en mellanhand.

trött på det mesta.

igår fick jag reda på att en vän, till höll jag på att säga, har dött från vetlanda.
va är de för fel på staden? om man inte flyttar därifrån så dör man lr vad ?
de dör ju fan som flugor, en efter en.

ne jag orkart inte skriva. tänkte bara göra det så jag faktist uppdaterar mig lite.

måndag 5 december 2011

5 dec 2011 part 2.

kul.. kommer hem...
inser att man fått smyckerna från barabella och att man äntligen kan byta!
öppnar ringen, den är perfekt, passar och allt... men jag får inte igenom skiten helt utan hittar inte sista hålet...
ger upp med den och tänker att jag faktiskt kan byta till den när nästan väl har läkt och tar fram staven..
rengör staven och förbereder att sätta i den och poff så tappar man den och den ramlar ner i handfat avloppet...

seriöst liksom???
min näsa vill inte bli bytt...

5 dec 2011.

helgen har varit jätte mysig. den började med att jag tillbringade den hemma i lägenheten och julian kom till mig efter jobbet, åkte till sitt jobb och sen kom hem och sov hos mig. sen på lördagen.. efter att ha försovit mig till jobbet och förstört min morgon så gick vi på massage som jag fick förra året i födelsedagspresent och efter de fort hem och vidare till lidingö där vi gick på en spelning med tobbe. där träffade man fina ape och cedron. och direkt efter det drog jag och ulle vidare till ace där vi mötte upp anna och johan ocompani.
sen hem till mig på natten och sov och på söndagen åkte vi hem till honom, köpte sushi (+ att jag åt med pinnar typ hela måltiden, ja, jag är skit stolt över det då jag aldrig ätit varken sushi lr med pinnar förut, och ja, de va en vegsushi så jag har frtf inte börjat äta kött emma.) och sen drog vidare till syster för att se hennes lägenhet.

nu sitter jag på jobbet.. har ont i käften efter mitt tandläkar besök. insåg att jag blev lurad vid förra.. att de inte alls är snälla tandläkare längre. denna gången så var de typ : ja anna, då kan du öppna munnen så ska jag bara titta lite (tar fram 3 verktyg och börjar riva på tandköttet och tänderna med alla tre samtidigt typ), sen hör man ett "ojsan" och känner att de börjar blöda någonstans i käften men kan inte riktigt förstå var då hon fortfarande håller på att riva och greja. sen kommer det där "går det braaa?" och hon vill att jag ska svara med 3 verktyg + en hand.. efter allt detta byter hon verktyg och stoppar in 3 ännu större och börjar borra och riva och sen "ja, de gör ju lite ont eftersom du blöder från ett flertal ställen och jag vet ju inte riktigt varför, men de är snart klart så då känns det mycket bättre"..
jag fattar inte varför just jag får de där jävla tandisarna?!?

nene. nu drar jag vidare.

onsdag 30 november 2011

30 nov 2011.

mina tankar hänger på alla möjliga trådar nu.
lyckliga.. förvirrade.. ledsna..
alla som inte ska vara där är där och förgiftar ner de som ska vara där.
alla små saker som jag gör till stora saker..
igen.
allt de där som inte ville försvinna riktigt när jag blev sårad.
eller så närmar det sig dagen som jag hatar och inte vet hur jag ska reagera på den.
jag är nog för orolig.
orolig över något som jag inte behöver vara?
det bara gör allt mycket svårare att anpassa när man inte vet vart man står på linjerna...
linjerna som inte är visade.. inte är delade.. bara sagda till vissa.
jag skryter, jag är lycklig, jag visar upp för världen.
men ändå känns det som om den står stilla.
du har mina tecken.
du har mitt hjärta.
men ändå är du osäker?

tisdag 29 november 2011

29 nov 2011.


vaknade typ nyss. vaknade och insåg att jag inte var själv, att precis nedanför så satt han.
han som har gjort att mitt liv är bra och att jag faktiskt ler på riktigt igen.

göteborg ska vi nog inte ens nämna, de insåg båda direkt.
men det var inte bara negativa saker med staden utan jag insåg även allt.
allt klarnade.
på fredagen när jag kom dit så blev det typ en öl och sen sängen.
på lördagen så drog jag och jonas till polissationen och hängde där.. bra dejt. right?
ne men jag fixade leg som jag aldrig hinner göra här i stockholm och sen så gick jag på stan och köpte julklappar, vinterskor på kvällen drog vi vidare till hardin och umgicks och drack ännu mer öl och kollade på så mycket bättre,
kvällen var bra att jag förutom inte hade ätit något mer än sönder kokade makaroner, 2 digesivekex och en pizza vid typ 10.

på söndagen så åkte jag in till stan och träffade fina maggan, kändes underbart då jag inte träffat henne sen i augusti i örebro och jag insåg hur mycket jag hade saknat henne då hon är en såndär vän som man bara trivs med.
hur lång tid de än har gått och att du inter har pratat så kan man sitta i timmar och prata om ingenting.
desutom på allt detta så fick jag en förbannat bra veglasange.

på kvällen så mötte julian upp mig vid stationen och följde med hem.

jag har ingen aning om va fan jag vill säga, så nu drar jag.